Örtofta slott historia

Hem / Historia, Vetenskap & Forskning / Örtofta slott historia

Det var då slottets karaktäristiska flyglar och torn tillkom, inspirerade av fransk renässansstil. Han kom att bli kvar på Gotland fram till sin död 1437 tjugofem år senare så han var troligen inte många gånger på Örtofta. Där fanns eget tingshus, stockar för stockstraff samt även avrättningsplats. Nära kyrkan, som ligger i anslutning till slottsparken, finns en skans från svensk-danska kriget 1676 och en vacker stenvalvbro i tre spann över Bråån, byggd 1776.

Örtofta betecknade förr själva slottet, medan den kringliggande bebyggelsen kallades Väggerup, senare Väggarp.

Den första kände ägaren hette Trugot Has. Han hade, tillsammans med andra förnäma skånska män, slutit lands- och särfred mellan Skåne och Sverige (Skåne tillhörde ju Danmark på den här tiden) och skrivit sig på Örtofta på 1380-talet.

Trugot Has son, Trued Has, som var riddare (bland annat vid Erik av Pommerns bröllop), blev 1412 hövitsman på Gotland.

Nutid
Idag är Örtofta privatägt men det arrangeras bröllop, konferenser, fester & events för små och stora sällskap på slottet och i juni 2016 fanns också en artikel i Skånska Dagbladet om att ägarna har hotellplaner för Örtofta. Under deras tid genomgick slottets inre en restaurering.

Birkerätt
Borgherrarna på Örtofta hade så kallad birkerätt, det vill säga full domsrätt enligt stadslagen över befolkningen.

Där byggde han till Visborgs borg, på vilken han bodde till sin död 1437.

Grundaren av dagens slott

Det är lite ovisst vem som är grundaren av Örtofta. I sitt äktenskap med Anna Rosenblad hade han sonen, friherre Carl Wilhelm Henrik Dücker Bennet, som några år senare överlät gården till sina barn.

Örtofta slott ägs och bebos sedan 1989 av familjen Dir.

Leg Vet. Peter Clemens Melinder.

Örtofta 

Örtofta slott ligger i Örtofta socken i Eslövs kommun i utkanten av Örtofta by. Örtofta övertogs av dottern Else, som året därpå gifte sig med vicepresidenten Christian Barnekow till Vittskövle och dog i barnsäng ett 1658, samma år som Skåne blev Svenskt.

Från dansk hovjunkare till svensk adelsman

Christian Barnekow gifte om sig med Birgitte Skeel till Vallö och fick med henne sonen Kjell Christoffer Barnekow, som vid endast tre års ålder ärvde Örtofta.

Han lät uppföra en grundmurad loge och lada 1635 och försåg några år senare även kyrkan med ett torn samt byggde landsvägsbron (som tillbyggdes på 1900-talet).

Henrik Ramel uppförde en grundmurad loge och lada 1635, försåg kyrkan några år senare med ett torn och byggde landsvägsbron, tillbyggd på 1900-talet.

Sedan följde en lång period av ägande från flera av dåtidens danska adelsätter, Björn, Lindenov, Bille, Brok, Lykke och Ramel för att efter övergången till Sverige inlemmas bland släkten Barnekows många gods. Där fanns eget tingshus, stockar för stockstraff samt även avrättningsplats. Över huvudentrén uppfördes vid takfoten en liten fronton, i vilken en sten med Dückers vapen insattes.

Dücker hade i sitt testamente förordnat att Örtofta och Slättäng skulle tillfalla dåvarande underlöjtnanten Jacob Erland Fredrik Bennet, som ett par år senare tillträdde Örtofta och 1902 Slättäng.

Efter den siste ur familjen Sack tillträdde greve Carl Fredrik Dücker som ägare år 1827. Drottning Margareta motsatte sig de skånska initiativet, även om hon själv arbetade i samma riktning och sedan den svenske kungen besegrats militärt blev hon successivt Nordens mäktigaste person och senare Kalmarunionens drottning.

Under 1400-talet utmärkte sig flera av ägarna Has till Örtofta för såväl kaperier på Östersjön som politiska intriger under unionstiden.

1483 ägdes Örtofta av riksrådet Tönne Vernesen Parsberg, och troligen var det han som på slutet av 1400-talet lät uppföra ett hus varav rester ännu finns i den nuvarande borgen. De gjorde stora ansträngningar för att försköna och förbättra egendomen, bl.a.

1300-talet
Den första kände ägaren hette Trugot Has som bodde här redan på 1380-talet.

örtofta slott historia

Han var även ägare till Bäckaskog gods. När de flyttade in hade gården varit obebodd en längre tid och en inre restaurering var nödvändig. Denne gm Birgitte Skeel.

  • 1666 Deras son Kjell Christoffer Barnekow, gm Margareta von Ascheberg.
  • 1700 Hans änka Margareta von Ascheberg.
  • 1724 Deras söner Rutger och Christian Barnekow
  • 1727 Christian Barnekow, gm Eva Charlotta Juliana Viktoria Stenbock.
  • 1762 Deras dotter Margareta Magdalena Barnekow, gm Carl Philip Sack
  • 1809 Deras dotter Eva Catharina Sack, gm Johan Henrik Dücker.
  • 1826 Deras son Carl Fredrik Dücker, gm Eva Ottiliana Elisabeth Berg von Linde
  • 1854 Deras söner Johan Henrik och Carl Fredrik Dücker, båda ogifta
  • 1892 Genom testamente Jacob Erland Fredrik Bennet, gm Anna Rosenblad.
  • 1951 Deras som Carl Wilhelm Henrik Dücker Bennet, gm Louise Violet Gunilla Wachtmeister af Johannishus.
  • 1955 Deras barn James Dücker Bennet, Wilhelm Dücker Bennet, teresitaBennet, g Vautier
  • 1989 Genom köp Johan Peter Clemens Melinder gm Anne Marie Christine Lindh

    • ”*” anger obligatoriska fält


    Kontorstider: Vardagar 09.00-17.00

    Örtofta omnämndes för första gången i handlingar som ”Yrtofte”, år 1346.

    Örtofta blev på så sätt undantaget och inordnat i den adliga eller kungliga godsjurisdiktionen.

    Vid det adliga birket utnämndes birkedomaren och birkeskrivaren av godsägaren personligen, eller som han vanligen titulerades i de sammanhangen, birkepatronen. Ännu på 1700-talet fanns ruinen av birkhus kvar i Örtofta.

    Danska adels- och stormanssläkter

    Genom arv kom Örtofta att tillhöra medlemmar av flera danska adels- och stormanssläkter – Nielstrup, Lindenov, Bille, Brock, Brahe och Lykke.

    År 1632 köpte landsdomaren i Skåne Henrik Ramel Örtofta.